Regnet bara öser ner. Mathilda sitter och tittar på vattendropparna som faller ner. Klick klick dropp dropp

låter det när regnet dunstar ner på fönsterbrädan.

Om ändå jag var en vattendroppe tänker hon. Rinna ner och försvinna. Folk skulle märka mig mer om jag var en vattendroppe tillochmed!

Hon sitter i klassrummet och skolan ska snart börja.

Mathilda är bara 12 år men har blivit utsatt för mobbning i snart 2 år...

Mathilda hade en bästis förr. Hon hette Olivia. Dom hade varit bästisar så länge hon kunde minnas och gjorde allt ihop!

Men allting förändrades så snabbt! När alla andra började mobba Mathilda hängde Olivia med. Hon ville ju inte va med nörden som alla hatade. Och hon ville ju inte bli mobbad.

Olivia blev bästisar med Marri, Livia och Melicia.

Dom 4 blev dom värsta. Om man räknar bort Jesper och Oskar förstås...

Dom brukar lägga lappar i Mathildas skåp. Eftersom dom inte riktigt vågar säga allt rakt ut till henne.

Det brukar så till exempel:

Tönt

Fitta

Horjävel

Ta livet av dig

Gå och dö din fittjävel

Kukhuvud jag ska döda dig på rasten

Om du berättar detta för någon dödar vi dig!

Och så vidare...

Och Mathilda har inte vågat prata med någon. Varken hennes mamma eller en lärare eller något liknande.

Och dom värsta lapparna som finns är när det stog att hennes pappa ville dö. Att han gjorde så att planet krascha för att han ville dö för att han avskydde Mathilda så mycket!

Hon vet ju att det inte är sant men endå kommer dom där tankarna upp ibland...

Nu började lektionen.

Mathilda satt ensam som vanligt...

Olivia och hennes nya gäng satt och skrattade och stirrade på henne.

Men skrattade dom åt henne?

Gjorde som säkert....

När ungefär halva lektionen hade gått så började dom att kasta lappar på henne.

Mathilda låtsades inte bry sig. Men sen när lektionen var slut och alla hade gått ut så läste hon en av lapparna.

''Din fule fan. Gå och häng dig eller vad som helst. Ingen orkar se dig mer för man får så ont i ögonen för du är så ful. Och du. Olivia var aldrig din bästis hon hatade dig det var nämligen hennes mamma som tvingade henne att va med dig. Men nu har hennes mamma äntligen fått lite förnuft och låtit henne slippa va med dig. Så tro inte att någon någonsin har brytt sig om dig! Din pappa är ju ett bevis.''

Mathilda började gråta. Tår efter tår. Dom rann och rann. Tänk om man endå var en vattendroppe...

 Nu är skolan slut och Mathilda skulle ta bussen hem. Hon satt längst fram gömd i ett hörn. ensam. Där var det enda stället hon KANSKE kunde va trygg. Hon hoppades att ingen skulle lägga märke till henne. Bara gå förbi och låta henne vara.

Bussen fick parkering precis när dom skulle starta och alla va tvungna att kliva av.

*FUCK!!!!* Tänkte Mathilda. Ingen hade ju sett mig och nu var jag tvungen att visa mig helt öppet endå! Skit också!

Olivia, Livia, Marri, Melicia, Oskar och Jesper stod tillsammans. Dom stog och rökte.

Dom hade sätt henne. Dom släkte cigaretterna och gick mot henne. Vad skulle dom göra?

Den är inte helt klar. Nej jag vet. Men jag har inte haft tid försen idag och nu är det förlångt mellan rum så jag kommer inte ihåg hur jag tänkte att berättelsen skulle vara.

Men ni får tänka på ett bra slut själva i era huvuden och sen kan ni väl kommentera vad ni tänkte er för slut? Tack!